Du är en av få som vet vad jag gick igenom förra året. Men jag vet inte om du förstår hur mycket du betydde för mig då. Du var en av väldigt få som stod kvar. Som var där och fångade när jag föll. Jag hade på riktigt inte stått här om det inte vore för dig. Du satt bredvid mig, sa att ja detta är ett helvete. Men jag beställer pizza och korkar upp vinet. Du behöver inte gå igenom det här själv. Och hade du inte redan haft mitt hjärta 1000 gånger om, hade jag gett det till dig då.

Vi har 15 år av minnen tillsammans Linnea, så det går såklart inte att räkna upp alla.

 

Vi har druckit våran första cider tillsammans. Haft våran 18 årsfest tillsammans. Minns du resan till Danmark? Det var du som gjorde sista året i gymnasiet till ett av de bästa i mitt liv.

Vi har såklart också spenderat otaliga timmar i gympasalar med en handboll mellan oss. Minns du cuperna och framförallt minns du Spanien?

Vi har också spenderat timmar dansande i natten. Minns du gången när du fick pruta med taxichauffören för att klockan var för tidigt på morgonen för att bussen hem till Pixbo skulle gå än. Hur tusan orkade vi spela match kl 8 på söndagsmornarna?

Linnéa, jag är så jävla stolt över dig. Över allt du varit. Över allt du blivit. Allt du gjort. Allt du är.

 

Idag tar du examen. Världen ligger för dina fötter och jag kommer alltid finnas där, hållandes din hand genom natten.

Så skål för 15 år. Och skål för många fler!